Spyware

Internet är briljant men det är samtidigt det forum där folk löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt sätt, fullkomligt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. finns gratis som e-bok i biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden för mer info.
Vill Du veta detaljer Klicka Här

För att skydda sig mot Spyware finns en massor annorlunda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med enormt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett steg från att motta samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundtals av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå privat upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Personer som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, dessvärre, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för extremt låga priser. För att handla ska man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därpå stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter endast finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du antagligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett definitivt minimum.