Om man vill undkomma elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är givetvis att undanröja källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det diverse metoder. Alla metoder har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk metod. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör följaktligen inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både dålig lukt och åt att sanera mögel. De assisterar även då man vill driva bort till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan procedur för luktsanering är genom en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en maskin med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används även som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda mögel samt svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst effekt ifall det används som komplement till en annan metod.

Med tanke på att saneringsvätskor vanligtvis är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den fungerar så bra – bör man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.