Enligt EU:s definitioner får vin endast kallas vin ifall det produceras på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är rådande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma procedur men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Bortsett från vinframställning på allehanda bär är det också typiskt förekommande att man brygger vin på olika frukter alternativt juicekoncentrat av varierande slag. Läs mer om Aromer & tillbehör för Slush, kaffe och vispgrädde

Vinframställning hemma är en fängslande arbetsgång att följa. I fall då man inte brygger utifrån en komplett vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det helt perfekt att plocka bär till en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Betydelsefullt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha fräsch utrustning och även rent vatten. Orenheter, föroreningar eller övrigt i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall fördärva vinet helt å hållet. Det är för den skull en god idé att nyttja aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror tillfullo på kolets kvalitet, dess area i kvadratmeter per gram samt porstruktur. Effektivt är att filtrera vattnet via granulerat aktivt kol alternativt att tillämpa pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen förekomma i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är färdigt, så behövs en brygghink på ungefär 30 liter. Den ska ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är klar så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att tappa över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan väldigt betydelsefull del av utrustningen är en oechslemätare som är till för att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid endast sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär alternativt frukter som används så påverkar dess olika mängder extraktämnen utslaget. Det är viktigt att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det ultimata är att mäta upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därnäst ned oechslemätaren för att därpå läsa av värdet. Glöm inte bort att notera alla data och helst föra en grundlig och utförlig bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli förvånad. Ta därför såklart också smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i drygt 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är redo.